Definitioner, ord och begrepp i Odlingsplaneringen

Beräknat antal frön per löpmeter
Ett beräknat antal frön som behövs för att fylla en löpmeter med plantor baserat på rekommenderat plantavstånd och grobarheten för respektive gröda.

Dagar grotid (antal dagar)
Antal dagar från sådd till att plantan börjar gro.

Dagar sådd till utplantering (antal dagar)
För grödor som sås med frön anges ett spann i antal dagar som det tar i snitt, från att fröet sås till att grödan kan planteras ut. Detta är inte någon exakt vetenskap. Det är eftersträvansvärt att låta plantorna komma upp och få lite storlek men de ska samtidigt inte stå inne så länge att de blir långa och gängliga innan utplantering. Kraftiga, knubbiga plantor är vad man strävar efter. 
För växter som direktsås står det ’Direktsås, förodlas ej’ i faktarutan. För vissa växter planteras lök (t ex vitlök, kepalök), knöl (t ex potatis, jordärtskocka) eller planta/rot (t ex rabarber). Då framgår detta i faktarutan istället för ett antal dagar från sådd av frö till utplantering.

Familj
Den växtfamilj (på svenska) som grödan tillhör 

Förodling/direktsådd
Förodling: Vissa växter utvecklas inte tillräckligt snabbt för att hinna utvecklas om de sås direkt i jorden här i Sverige. Då måste man ge dem ett försprång genom att odla små plantor inomhus som man sedan planterar ut, utomhus eller i växthus/i skyddat läge.

Direktsådd: Direktsådd innebär att fröet kan sås direkt i jorden och hinner utvecklas fint i vårt klimat under en växtsäsong.

Vissa växter kan tillhöra både kategori Förodling och Direktsådd. Då framgår det av odlingsinformationen att båda odlingssätten fungerar. Det kan också vara så att förodling eller direktsådd är att föredra beroende på var man bor i landet. I norr kan ibland förodling vara nödvändig för att grödan ska hinna utvecklas fullt men i söder fungerar det utmärkt att direktså.

Grobarhet (%)
Tyvärr är det inte så att alla frön gror efter sådd. Grobarheten kan skilja sig ganska mycket för olika växter så det är värt att kontrollera grobarheten när man räknar ut frö- och plantbehov för sin odling. Våra vanligaste grönsaker har oftast en grobarhet på mellan 60% och 75%.

Halvskugga
Vissa grödor trivs i lägen där det inte är full sol hela dagen. Som halvskugga räknas lägen där plantan får cirka 4 timmar sol per dag.

Jordtyp
Olika typer av jord innehåller olika proportioner av beståndsdelarna:

  • Sand (mineralpartiklar med diameter 0,2-2 mm)
  • Lera (mineralpartiklar med diameter 0,002 mm)
  • Mull (organiskt material, dvs. döda nedbrutna växter och djur)
  • Luft
  • Vatten
  • Liv (som t ex daggmaskar)

Beroende på vilka proportioner jorden har får den också olika egenskaper. Dessa egenskaper påverkar hur bra det går att odla i jorden och även vilka grödor som trivs på olika jordar. Vissa grödor är lite mer känsliga än andra. Exempelvis så trivs vissa morotssorter inte så bra i styv lerjord. Så det gäller att vara noga med vilken sort man väljer. Men, många grödor kan också odlas på alla jordtyper.

Mullrik jord: Mull, dvs. organiskt material i jorden, gör jorden näringsrik, hjälper till att behålla fukten i jorden och hjälper till att hålla jorden porös och luftig. I bästa fall har man 15–20% humus i jorden och det ger en bra och balanserad jord. Tillför man mull i trädgårdsjorden blir den mullrik men inte en mulljord. En mulljord (minst 40% mullhalt) finns sällan i trädgården utan till exempel på torrlagda och uppodlade torvmossar och lågt liggande marker. Om mullhalten är under 8-9 % betraktas jorden vara mullfattig.

Sandjord: En sandjord innehåller minst 80% sand, ungefär 10% organiskt material (mull) och mindre än 10% lera. Sandjord är lätt att gräva i och innehåller mycket luft. I en sandjord dräneras vatten snabbt bort och jorden blir snabbt varm på våren. Jorden torkar dock ut snabbt och är dålig på att hålla kvar näring. Mullhalten har stor betydelse för om man lyckas odla i en sandjord och för att öka mullhalten i jorden kan man blanda ner organiskt material (t ex växtrester och kompost). Särskilt rotgrönsaker trivs i sandjord.

Lerjord: Vid 10% lera får jorden en viss lerkaraktär. Ju mer lera jorden innehåller, desto tyngre och svårare blir jorden att arbeta med. Upp till 15% lera är jorden relativt lätt att bearbeta och odla i. Fördelarna med lerjord är att den är näringsrik och att näringen inte urlakas så lätt. Den håller också kvar vatten lätt vilket är en fördel vid torka men en nackdel under regniga somrar. Lerjordar värms upp senare på våren och betraktas därför som kalla jordar. Växterna behöver både vatten och syre i jorden och en lerjord kan lättare drabbas av brist på syre eftersom vattnet dröjer sig kvar i lerjordens luftutrymmen. Lerjorden är känslig för tryck och packas lätt ihop vilket missgynnar växterna.

Kategori
Alla grödor är kategoriserade i en av de fyra kategorierna Grönsaker, Kryddväxter, Ätliga blommor eller Frukt och bär. 

Kommer igen efter skörd
Vissa grödor kommer tillbaka efter skörd och kan skördas flera gånger eller kontinuerligt under säsongen. Exempel på Komigen-växter är mangold, grönkål, persilja och ruccola.

Näringsbehov
Olika grödor behöver olika mycket näring för att utvecklas. Kål är exempelvis mycket näringskrävande medan odling av baljväxter faktiskt tillför näring till jorden genom att baljväxternas rötter binder kväve från luften. Det kan vara praktiskt att odla växter med liknande näringsbehov i närheten av varandra. Under kategorin ”Näringsbehov” kan du välja ut växter som har Högt, Medel eller Lågt behov av näring eller som är Närande som exemplet med baljväxterna ovan.

Plantavstånd (cm)
Avståndet mellan centrum av två plantor som planteras bredvid varandra.

Radavstånd (cm)
Avståndet mellan mitten av två rader av plantor, som planteras bredvid varandra.

Tid för direktsådd
Den tidsperiod då det passar bra att direktså respektive gröda för att den ska vara tillräckligt varmt i jorden för att fröerna ska kunna gro och grödan ska hinna utvecklas under växtsäsongen.

Tid för förodling
Den tidsperiod då det passar bra att förodla respektive gröda för att den ska hinna utvecklas tills att det är dags för utplantering.

Tid för utplantering
Den tidsperiod då det passar bra att plantera ut förodlade växter. Vilken tid för utplantering en viss växt har  beror främst på vilken temperatur växten kräver för att utvecklas väl under säsongen.

Trivs med och trivs inte med
Växter trivs olika bra med att odlas nära varandra. I kolumnerna Trivs med och Trivs inte med finns det för de flesta växter exempel på bra respektive sämre kombinationer av växter.

Sådjup (cm)
Djupet under jordytan där fröet sås. De flesta växter sås på sådjup mellan 1-3 cm, men vissa fröer (som exempelvis citronmeliss) ska sås mycket grunt och andra lite djupare än 1-3 cm.

Vattenbehov
På samma sätt som med näringsbehov har växterna olika stort behov av vatten. Exempel på grödor som har stort vattenbehov är tomat, squash och gurka medan växter som salvia, rosmarin och luftlök har litet vattenbehov.

Växtplats
Friland: Syftar på all typ av odling i det fria, utomhus – i odlingslåda, trädgårdsland eller i större odlingsbäddar

Växthus/skyddat läge: Här avses sådana grödor som inte tål att odlas utan skydd som i t ex växthus, i en odlingstunnel eller mot en vindskyddad varm vägg.