Brysselkål

Rosenkål

Beskrivning

Brysselkål har en genomgående stam som varierar i höjd mellan olika sorter. På stammen utvecklas på hösten små minihuvuden/rosor i bladvecken. Det finns både gröna och röda sorter.

Odling

För att odla brysselkål: Så inomhus i såjord i kruka eller brätte. Fröna gror bäst vid ca 20 grader och vill sen stå svalt (inte kallare än 15 grader) och luftigt för att inte bli gängliga. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Brysselkål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka i planteringsjord. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. För att få stadiga plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering. Plantera ut plantorna efter avhärdning alldeles i början av sommaren, risken för nattfrost behöver inte vara över.

Skötsel

Brysselkål trivs bäst på lucker näringsrik och vattenhållande jord med mull och lerinslag. Den behöver ett djupt och rikt förgrenat rotsystem som kan vara svårt att utveckla i tung lerjord. Alltför lätta jordar är istället inte tillräckligt vattenhållande. Eftersom utvecklingstiden är så lång behöver den extra gödsling under växtperioden. Var försiktig med alltför kraftig dosering av kväve. Det kan ge lösa rosor. Den har ett mycket högt vatten- och näringsbehov och är känslig för brist på mikronäringsämnena bor och molybden. Brist på bor kan yttra sig som håligheter i stocken. Molybdenbrist kan orsaka utebliven huvudbildning. Så länge plantan får rikligt med vatten och näring (i form av kompost, naturgödsel och/eller gröngödsel) brukar det inte vara något problem med mikroämnesbrist.

Skörd och ätbara delar

Skörda de små rosorna på hösten allteftersom de blir färdiga men börja nedifrån. Plantorna kan stå kvar och skördas från hela vintern. Smaken blir snarare bättre av ett antal frostnätter. Om man vill skörda alla rosorna samtidigt är det viktigt att toppa plantan för att alla rosor ska hinna mogna. Vänta med toppningen tills att rosorna längst ner på plantan är 1,5 cm i diameter. Toppning gör att vinterhärdigheten blir något sämre. Topparna är goda att äta lätt kokta eller sauterade.

Lagring

Hållbarhet ca 2 veckor i plast i kylskåp men äts helst färsk. Kan också frysas in efter förvällning.

Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)

Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.

Sorttips

’Early Half Tall’

Samplanteringsväxter

Doftande kryddor, lök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes

Trivs inte med

Jordgubbar, potatis
Odling av brysselkål, närbild på skördeklara bryssekålshuvud på brysselkålsplanta
Kategori: Grönsak
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea var. gemmifera
Växtfamilj: Brassicaceae (korsblommiga)
Växtplats: Friland
Typ av jord: Mull, Ler
Förodling/direktsådd: Förodling
Dagar sådd-skörd: 140-210
Dagar sådd-utplantering: 28-42
Dagar grotid: 5-10
Procent grobarhet (ca): 75%
Lägsta grotemperatur (°C): 5
Plantavstånd (cm): 60
Radavstånd (cm): 60
Sådjup (cm): 1
Höjd (cm): 75
Tål halvskuggigt läge: Tål halvskugga
Tål antal minusgrader (°C): 9-10
Vattenbehov: Stort
Näringsbehov: Stort
Kommer igen efter skörd: Nej

Odlingskalender:

Brysselkål

Odlingskalender

J F M A M J J A S O N D

Tider för sådd och förodling för din odlingszon?​

I vår medlemstjänst Min odlingsplanering, beräknar vi första datum för sådd, omskolning, utplantering och skörd av alla växter som finns i Odla ätbarts västbibliotek – för din växtzon!

Beskrivning

Brysselkål har en genomgående stam som varierar i höjd mellan olika sorter. På stammen utvecklas på hösten små minihuvuden/rosor i bladvecken. Det finns både gröna och röda sorter.

Odling

För att odla brysselkål: Så inomhus i såjord i kruka eller brätte. Fröna gror bäst vid ca 20 grader och vill sen stå svalt (inte kallare än 15 grader) och luftigt för att inte bli gängliga. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Brysselkål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka i planteringsjord. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. För att få stadiga plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering. Plantera ut plantorna efter avhärdning alldeles i början av sommaren, risken för nattfrost behöver inte vara över.

Skötsel

Brysselkål trivs bäst på lucker näringsrik och vattenhållande jord med mull och lerinslag. Den behöver ett djupt och rikt förgrenat rotsystem som kan vara svårt att utveckla i tung lerjord. Alltför lätta jordar är istället inte tillräckligt vattenhållande. Eftersom utvecklingstiden är så lång behöver den extra gödsling under växtperioden. Var försiktig med alltför kraftig dosering av kväve. Det kan ge lösa rosor. Den har ett mycket högt vatten- och näringsbehov och är känslig för brist på mikronäringsämnena bor och molybden. Brist på bor kan yttra sig som håligheter i stocken. Molybdenbrist kan orsaka utebliven huvudbildning. Så länge plantan får rikligt med vatten och näring (i form av kompost, naturgödsel och/eller gröngödsel) brukar det inte vara något problem med mikroämnesbrist.

Skörd och ätbara delar

Skörda de små rosorna på hösten allteftersom de blir färdiga men börja nedifrån. Plantorna kan stå kvar och skördas från hela vintern. Smaken blir snarare bättre av ett antal frostnätter. Om man vill skörda alla rosorna samtidigt är det viktigt att toppa plantan för att alla rosor ska hinna mogna. Vänta med toppningen tills att rosorna längst ner på plantan är 1,5 cm i diameter. Toppning gör att vinterhärdigheten blir något sämre. Topparna är goda att äta lätt kokta eller sauterade.

Lagring

Hållbarhet ca 2 veckor i plast i kylskåp men äts helst färsk. Kan också frysas in efter förvällning.

Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)

Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.

Sorttips

’Early Half Tall’

Samplanteringsväxter

Doftande kryddor, lök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes

Trivs inte med

Jordgubbar, potatis

Brysselkål

Odling av brysselkål, närbild på skördeklara bryssekålshuvud på brysselkålsplanta
Kategori: Grönsak
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea var. gemmifera
Växtfamilj: Brassicaceae (korsblommiga)
Växtplats: Friland
Typ av jord: Mull, Ler
Förodling/direktsådd: Förodling
Dagar sådd-skörd: 140-210
Dagar sådd-utplantering: 28-42
Dagar grotid: 5-10
Procent grobarhet (ca): 75%
Lägsta grotemperatur (°C): 5
Plantavstånd (cm): 60
Radavstånd (cm): 60
Sådjup (cm): 1
Höjd (cm): 75
Tål halvskuggigt läge: Tål halvskugga
Tål antal minusgrader (°C): 9-10
Vattenbehov: Stort
Näringsbehov: Stort
Kommer igen efter skörd: Nej