Beskrivning
Savojkål har ett knutet huvud som ser ut ungefär som vitkål, men den har blågröna ytterblad som är buckliga istället för vita och släta. Huvudet är löst, sprött, gult inuti och smaken är mild. Den odlas som vitkål men är lite lättare att lyckas med.
Odlingskalender: Savoykål
| J | F | M | A | M | J | J | A | S | O | N | D | |||||||||||||
Växtföljdsinformation
Det är viktigt att byta växtplats år från år för långsamväxande kålväxter. Odla helst inte kål på samma plats oftare än var 8:e år. Trots detta rekommenderar vi ändå att odla kål varje år även om har du färre bäddar eftersom det är så tacksamt och gott. Använd mycket kompost/jordförbättring och gör ditt bästa med att växla odlingsplats för kålen.
Sådd och utplantering
För att odla savoykål: Så inomhus, i växthus eller drivbänk, 4-6 veckor före beräknad utplantering. Så inte för tidigt eftersom plantorna inte gillar att stå i krukor för länge. Fröna gror redan vid temperaturer kring 5 grader men det går snabbare vid 20 grader. Så i såjord i kruka eller brätte. Efter att de kommit upp bör de stå lite svalare för att utvecklas till stadiga plantor. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Savoykål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. Avhärda och sätt ut när sommarvärmen kommer. De tål lite frost om de blivit ordentligt avhärdade. Var försiktig med rötterna vid utplanteringen. För att få stadig plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering.
Odling och skötsel
Odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering, men om den ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material så att jorden får en mera fast och fuktig karaktär. Vid odling i öppen jord (ej täckodling) bör man vara försiktig vid ogräshackningen eftersom vitkål har en del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Savoykål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring. Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Då kål är så näringskrävande är det bra att odla kål efter baljväxter i växtföljden.
Skörd
Tidiga sorter skördas när huvudena är fullväxta men ännu inte spruckit. Skörda med vass kniv nere vid jordytan. Senare sorter kan stå kvar lite längre och är mer köldtåliga.
Skörda helst på morgonen. Under natten har fukt och svalare temperaturer gjort att blad, skott och frukter samlat på sig vätska som gör att hela plantan är saftspänd, fast och krispig och håller fräschheten kvar längre. Kyl ner så snart som möjligt efter skörd för bästa kvalitet och hållbarhet.
Ätbara delar
Huvudet.
Lagring och användning
Kan inte lagras under längre tid utan ätes färska under hösten.
Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)
Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.
Sorttips
Vorbote 3, Ulmer
Samodlingsväxter
Doftande kryddor, lök, purjolök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes, sallat
Trivs inte med
Jordgubbar, potatis
Vill du ha med dig alla odlingsråd i fickan?
Ladda ner Odla ätbart app idag, för att alltid ha våra odlingsråd nära till hands. Det är gratis!
App Store
Google Play
Faktaruta
| Kategori: | Grönsak |
| Vetenskapligt namn: | Brassica oleracea |
| Växtfamilj: | Brassicaceae (korsblommiga) |
| Växtplats: | Friland |
| Typ av jord: | Mull, Ler |
| Förodling/direktsådd: | Förodling |
| Dagar sådd-skörd: | 110-140 |
| Dagar sådd-utplantering: | 28-42 |
| Dagar grotid: | 5-10 |
| Procent grobarhet (ca): | 70% |
| Lägsta grotemperatur (°C): | 5 |
| Plantavstånd (cm): | 30 |
| Radavstånd (cm): | 50 |
| Sådjup (cm): | 1 |
| Höjd (cm): | - |
| Tål halvskuggigt läge: | Nej |
| Tål antal minusgrader (°C): | 10 |
| Vattenbehov: | Stort |
| Näringsbehov: | Stort |
| Kommer igen efter skörd: | Nej |
