Savoykål

Beskrivning

Savojkål har ett knutet huvud som ser ut ungefär som vitkål, men den har blågröna ytterblad som är buckliga istället för vita och släta. Huvudet är löst, sprött, gult inuti och smaken är mild. Den odlas som vitkål men är lite lättare att lyckas med.

Odling

För att odla savoykål: Så inomhus, i växthus eller drivbänk, 4-6 veckor före beräknad utplantering. Så inte för tidigt eftersom plantorna inte gillar att stå i krukor för länge. Fröna gror redan vid temperaturer kring 5 grader men det går snabbare vid 20 grader. Så i såjord i kruka eller brätte. Efter att de kommit upp bör de stå lite svalare för att utvecklas till stadiga plantor. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Savoykål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. Avhärda och sätt ut när sommarvärmen kommer. De tål lite frost om de blivit ordentligt avhärdade. Var försiktig med rötterna vid utplanteringen. För att få stadig plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering.

Skötsel

Odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering, men om den ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material så att jorden får en mera fast och fuktig karaktär. Vid odling i öppen jord (ej täckodling) bör man vara försiktig vid ogräshackningen eftersom vitkål har en del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Savoykål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring. Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Då kål är så näringskrävande är det bra att odla kål efter baljväxter i växtföljden.

Skörd och ätbara delar

Tidiga sorter skördas när huvudena är fullväxta men ännu inte spruckit. Senare sorter kan stå kvar lite längre och är mer köldtåliga.

Lagring

Kan inte lagras under längre tid utan ätes färska under hösten.

Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)

Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.

Sorttips

Vorbote 3, Ulmer

Samplanteringsväxter

Doftande kryddor, lök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes

Trivs inte med

Jordgubbar, potatis
Odling av savoykål, skördade savoykålshuvuden på ett bord
Kategori: Grönsak
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea
Växtfamilj: Brassicaceae (korsblommiga)
Växtplats: Friland
Typ av jord: Mull, Ler
Förodling/direktsådd: Förodling
Dagar sådd-skörd: 110-140
Dagar sådd-utplantering: 28-42
Dagar grotid: 5-10
Procent grobarhet (ca): 70%
Lägsta grotemperatur (°C): 5
Plantavstånd (cm): 30
Radavstånd (cm): 50
Sådjup (cm): 1
Höjd (cm): -
Tål halvskuggigt läge: Nej
Tål antal minusgrader (°C): 10
Vattenbehov: Stort
Näringsbehov: Stort
Kommer igen efter skörd: Nej

Odlingskalender:

Savoykål

Odlingskalender

J F M A M J J A S O N D

Tider för sådd och förodling för din odlingszon?​

I vår medlemstjänst Min odlingsplanering, beräknar vi första datum för sådd, omskolning, utplantering och skörd av alla växter som finns i Odla ätbarts västbibliotek – för din växtzon!

Beskrivning

Savojkål har ett knutet huvud som ser ut ungefär som vitkål, men den har blågröna ytterblad som är buckliga istället för vita och släta. Huvudet är löst, sprött, gult inuti och smaken är mild. Den odlas som vitkål men är lite lättare att lyckas med.

Odling

För att odla savoykål: Så inomhus, i växthus eller drivbänk, 4-6 veckor före beräknad utplantering. Så inte för tidigt eftersom plantorna inte gillar att stå i krukor för länge. Fröna gror redan vid temperaturer kring 5 grader men det går snabbare vid 20 grader. Så i såjord i kruka eller brätte. Efter att de kommit upp bör de stå lite svalare för att utvecklas till stadiga plantor. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Savoykål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. Avhärda och sätt ut när sommarvärmen kommer. De tål lite frost om de blivit ordentligt avhärdade. Var försiktig med rötterna vid utplanteringen. För att få stadig plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering.

Skötsel

Odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering, men om den ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material så att jorden får en mera fast och fuktig karaktär. Vid odling i öppen jord (ej täckodling) bör man vara försiktig vid ogräshackningen eftersom vitkål har en del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Savoykål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring. Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Då kål är så näringskrävande är det bra att odla kål efter baljväxter i växtföljden.

Skörd och ätbara delar

Tidiga sorter skördas när huvudena är fullväxta men ännu inte spruckit. Senare sorter kan stå kvar lite längre och är mer köldtåliga.

Lagring

Kan inte lagras under längre tid utan ätes färska under hösten.

Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)

Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.

Sorttips

Vorbote 3, Ulmer

Samplanteringsväxter

Doftande kryddor, lök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes

Trivs inte med

Jordgubbar, potatis

Savoykål

Odling av savoykål, skördade savoykålshuvuden på ett bord
Kategori: Grönsak
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea
Växtfamilj: Brassicaceae (korsblommiga)
Växtplats: Friland
Typ av jord: Mull, Ler
Förodling/direktsådd: Förodling
Dagar sådd-skörd: 110-140
Dagar sådd-utplantering: 28-42
Dagar grotid: 5-10
Procent grobarhet (ca): 70%
Lägsta grotemperatur (°C): 5
Plantavstånd (cm): 30
Radavstånd (cm): 50
Sådjup (cm): 1
Höjd (cm): -
Tål halvskuggigt läge: Nej
Tål antal minusgrader (°C): 10
Vattenbehov: Stort
Näringsbehov: Stort
Kommer igen efter skörd: Nej