Spetskål

Sommarkål

Beskrivning

Spetskål är egentligen en typ av vitkål (sommarkål), som odlas för att ätas färsk. Den har kortare utvecklingstid än vitkålen och inte samma lagringsegenskaper.

Odling

För att odla spetskål: Så inomhus, i växthus eller drivbänk i kruka eller brätte, 4-6 veckor före beräknad utplantering. Så inte för tidigt eftersom plantorna inte gillar att stå i krukor för länge. Fröna gror redan vid temperaturer kring 5 grader men det går snabbare vid 20 grader. Efter att de kommit upp bör de stå lite svalare för att utvecklas till stadiga plantor. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Spetskål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. Avhärda och sätt ut när sommarvärmen kommer. De tål lite frost om de blivit ordentligt avhärdade. Var försiktig med rötterna vid utplanteringen. För att få stadiga plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering.

Skötsel

Odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering, men om den ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material så att jorden får en mera fast och fuktig karaktär. Vid odling i öppen jord (ej täckodling) bör man vara försiktig vid ogräshackningen eftersom vitkål har en del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Spetskål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring. Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Då kål är så näringskrävande är det bra att odla kål efter baljväxter i växtföljden.

Skörd och ätbara delar

Spetskål skördas när huvudena är fullväxta men ännu inte spruckit. De första huvudena brukar kunna skördas redan i juli. Spetskål används som vitkål, till kålsoppa, kåldolmar, kålpudding, surkål och grytor samt som råriven i sallader.

Lagring

Ätes färsk men håller sig i några veckor i kylskåp.

Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)

Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.

Sorttips

’Caraflex’, ’Filderkraut’, ’Kalibos’

Samplanteringsväxter

Doftande kryddor, lök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes

Trivs inte med

Jordgubbar, potatis
Odling av spetskål, flera spetskålshuvuden i frilandsodling
Kategori: Grönsak
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea var. capitata conica
Växtfamilj: Brassicaceae (korsblommiga)
Växtplats: Friland
Typ av jord: Mull, Ler
Förodling/direktsådd: Förodling
Dagar sådd-skörd: 60-80
Dagar sådd-utplantering: 28-42
Dagar grotid: 5-10
Procent grobarhet (ca): 75%
Lägsta grotemperatur (°C): 5
Plantavstånd (cm): 35
Radavstånd (cm): 40
Sådjup (cm): 1
Höjd (cm): -
Tål halvskuggigt läge: Nej
Tål antal minusgrader (°C): 4-6
Vattenbehov: Stort
Näringsbehov: Stort
Kommer igen efter skörd: Nej

Odlingskalender:

Spetskål

Odlingskalender

J F M A M J J A S O N D

Tider för sådd och förodling för din odlingszon?​

I vår medlemstjänst Min odlingsplanering, beräknar vi första datum för sådd, omskolning, utplantering och skörd av alla växter som finns i Odla ätbarts västbibliotek – för din växtzon!

Beskrivning

Spetskål är egentligen en typ av vitkål (sommarkål), som odlas för att ätas färsk. Den har kortare utvecklingstid än vitkålen och inte samma lagringsegenskaper.

Odling

För att odla spetskål: Så inomhus, i växthus eller drivbänk i kruka eller brätte, 4-6 veckor före beräknad utplantering. Så inte för tidigt eftersom plantorna inte gillar att stå i krukor för länge. Fröna gror redan vid temperaturer kring 5 grader men det går snabbare vid 20 grader. Efter att de kommit upp bör de stå lite svalare för att utvecklas till stadiga plantor. Omskolas när plantan har fått sitt första karaktärsbladpar och är stor nog att hantera (ett par centimeter hög). Var noga med att hålla i bladen istället för stjälken vid omskolningen. Spetskål kan omskolas en eller två gånger, varje gång i en lite större plugg/kruka. Den bör inte sås eller omplanteras i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig vilket gör att plantan inte utvecklas på bästa sätt. Avhärda och sätt ut när sommarvärmen kommer. De tål lite frost om de blivit ordentligt avhärdade. Var försiktig med rötterna vid utplanteringen. För att få stadiga plantor kan kål planteras ner något djupare i jorden vid om-och utplantering.

Skötsel

Odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering, men om den ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material så att jorden får en mera fast och fuktig karaktär. Vid odling i öppen jord (ej täckodling) bör man vara försiktig vid ogräshackningen eftersom vitkål har en del ytliga rötter som skadas om man går för djupt.
Spetskål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft mot sjukdomar och sämre hållbarhet vid lagring. Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Då kål är så näringskrävande är det bra att odla kål efter baljväxter i växtföljden.

Skörd och ätbara delar

Spetskål skördas när huvudena är fullväxta men ännu inte spruckit. De första huvudena brukar kunna skördas redan i juli. Spetskål används som vitkål, till kålsoppa, kåldolmar, kålpudding, surkål och grytor samt som råriven i sallader.

Lagring

Ätes färsk men håller sig i några veckor i kylskåp.

Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur)

Kålflugans och kålfjärilens larver som äter på blad och rötter är ett stort problem för kålväxter. Vid torka tidigt på säsongen kan det också vara problem med jordloppor som gnager på plantorna. Motskadegörare hjälper det att vattna regelbundet och att försöka stärka växten genom duschning med nässelvatten och algextrakt så att den klarar att stå emot angrepp bättre.
Samodling med doftande kryddor, lök, selleri, bondbönor, ringblommor och tagetes hjälper också mot angrepp. Mot fjärilslarver finns ett bakteriepreparat, Bacillus thuringiensis, som kan användas i södra Sverige. Man kan också leta reda på äggansamlingar under bladen och klämma sönder äggen. Täckning med fiberduk är ett alternativ för att skydda mot skadeinsekter och det fungerar ofta bra. En nackdel med fiberduk är dock att man då stänger ute skadedjurens naturliga fiender och att skadedjuren stängs in i stället för ut om det finns övervintrande insektsägg i jorden.
Det är viktigt att byta växtplats år från år för att minska skadedjurens effekter på odlingen. Klumprotssjuka är en svampsjukdom som attackerar plantans rötter så att den inte kan ta upp vatten och näring. Sporerna kan överleva i jorden upp till 20 år. Smittan sprids lätt (även via skor och redskap). Angripna plantor slängs i soporna och inte på komposten. Om odlingen blivit angripen måste kålodlingen flyttas till annan plats. För att undvika att drabbas av klumprotssjuka är det viktigt att rotera platsen där man odlar olika grödor år från år, dvs. tillämpa växtföljd.

Sorttips

’Caraflex’, ’Filderkraut’, ’Kalibos’

Samplanteringsväxter

Doftande kryddor, lök, selleri, bönor, ringblomma, tagetes

Trivs inte med

Jordgubbar, potatis

Spetskål

Odling av spetskål, flera spetskålshuvuden i frilandsodling
Kategori: Grönsak
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea var. capitata conica
Växtfamilj: Brassicaceae (korsblommiga)
Växtplats: Friland
Typ av jord: Mull, Ler
Förodling/direktsådd: Förodling
Dagar sådd-skörd: 60-80
Dagar sådd-utplantering: 28-42
Dagar grotid: 5-10
Procent grobarhet (ca): 75%
Lägsta grotemperatur (°C): 5
Plantavstånd (cm): 35
Radavstånd (cm): 40
Sådjup (cm): 1
Höjd (cm): -
Tål halvskuggigt läge: Nej
Tål antal minusgrader (°C): 4-6
Vattenbehov: Stort
Näringsbehov: Stort
Kommer igen efter skörd: Nej