Växtplats

Friland: Syftar på all typ av odling i det fria, utomhus – i odlingslåda, trädgårdsland eller i större odlingsbäddar

Växthus/skyddat läge: Här avses sådana grödor som inte tål att odlas utan skydd som i t ex växthus, i en odlingstunnel eller mot en vindskyddad varm vägg.

Sådd

Förodling: Vissa växter utvecklas inte tillräckligt snabbt för att hinna utvecklas om de sås direkt i jorden här i Sverige. Då måste man ge dem ett försprång genom att odla små plantor inomhus som man sedan planterar ut, utomhus eller i växthus/i skyddat läge.

Direktsådd: Direktsådd innebär att fröet kan sås direkt i jorden och utvecklas fint i vårt klimat.

Vissa växter kan tillhöra både kategori Förodling och Direktsådd. Då framgår det av odlingsinformationen att båda odlingssätten fungerar. Det kan också vara så att förodling eller direktsådd är att föredra berodende på var man bor i landet. I norr kan ibland förodling vara nödvändig för att grödan ska hinna utvecklas fullt men i söder fungerar det utmärkt att direktså.

Typ av jord

Olika typer av jord innehåller olika proportioner av beståndsdelarna:

• Sand (mineralpartiklar med diameter 0,2-2 mm)
• Lera (mineralpartiklar med diameter 0,002 mm)
• Mull (organiskt material, dvs. döda nedbrutna växter och djur)
• Luft
• Vatten
• Liv (som t ex daggmaskar)

Beroende på vilka proportioner jorden har får den också olika egenskaper. Dessa egenskaper påverkar hur bra det går att odla i jorden och även vilka grödor som trivs på olika jordar. Vissa grödor är lite mer känsliga än andra. Exempelvis så trivs vissa morotssorter inte så bra i styv lerjord. Så det gäller att vara noga med vilken sort man väljer. Men, många grödor kan också odlas på alla jordtyper.

Mullrik jord: Mull, dvs. organiskt material i jorden, gör jorden näringsrik, hjälper till att behålla fukten i jorden och hjälper till att hålla jorden porös och luftig. I bästa fall har man 15–20% humus i jorden och det ger en bra och balanserad jord. Tillför man mull i trädgårdsjorden blir den mullrik men inte en mulljord. En mulljord (minst 40% mullhalt) finns sällan i trädgården utan till exempel på torrlagda och uppodlade torvmossar och lågt liggande marker. Om mullhalten är under 8-9 % betraktas jorden vara mullfattig.

Sandjord: En sandjord innehåller minst 80% sand, ungefär 10% organiskt material (mull) och mindre än 10% lera. Sandjord är lätt att gräva i och innehåller mycket luft. I en sandjord dräneras vatten snabbt bort och jorden blir snabbt varm på våren. Jorden torkar dock ut snabbt och är dålig på att hålla kvar näring. Mullhalten har stor betydelse för om man lyckas odla i en sandjord och för att öka mullhalten i jorden kan man blanda ner organiskt material (t ex växtrester och kompost). Särskilt rotgrönsaker trivs i sandjord.

Lerjord: Vid 10% lera får jorden en viss lerkaraktär. Ju mer lera jorden innehåller, desto tyngre och svårare blir jorden att arbeta med. Upp till 15% lera är jorden relativt lätt att bearbeta och odla i. Fördelarna med lerjord är att den är näringsrik och att näringen inte urlakas så lätt. Den håller också kvar vatten lätt vilket är en fördel vid torka men en nackdel under regniga somrar. Lerjordar värms upp senare på våren och betraktas därför som kalla jordar. Växterna behöver både vatten och syre i jorden och en lerjord kan lättare drabbas av brist på syre eftersom vattnet dröjer sig kvar i lerjordens luftutrymmen. Lerjorden är känslig för tryck och packas lätt ihop vilket missgynnar växterna.

Näringsbehov

Olika grödor behöver olika mycket näring för att utvecklas. Kål är exempelvis mycket näringskrävande medan odling av baljväxter faktiskt tillför näring till jorden genom att baljväxternas rötter binder kväve från luften. Det kan vara praktiskt att odla växter med liknande näringsbehov i närheten av varandra. Under kategorin ”Näringsbehov” kan du välja ut växter som har Högt, Medel eller Lågt behov av näring eller som är Närande som exemplet med baljväxterna ovan.

Vattenbehov

På samma sätt som med näringsbehov har växterna olika stort behov av vatten. Exempel på grödor som har stort vattenbehov är tomat, squash och gurka medan växter som salvia, rosmarin och luftlök har litet vattenbehov.

Typ av kultur

Förkultur: Vissa grödor utvecklas snabbt och kan sås tidigt för att ge tidig skörd innan huvudkulturen sås eller planteras ut. Exempel på grödor som lämpar sig som förkultur är rädisa, sallat eller spenat.

Huvudkultur: Vissa grödor har en relativt lång kulturtid och behöver växa hela säsongen på samma plats. Dessa grödor kategoriserat som huvudkultur.

Efterkultur: När huvudkulturen har skördats av finns det möjlighet att få ytterligare en skörd av någon snabb gröda på hösten. Exempel på grödor som lämpar sig som efterkultur är rädisa, ruccola, spenat eller vintersallat. 

Mellankultur: Riktigt snabba grödor som alltså har kort tid mellan sådd och skörd, och som passar att så mellan andra kulturer klassas här som mellankultur. Exempel på dessa är rödbeta, mangold eller kålrabbi.

Höstsådd: Vissa grödor kan sås sent på hösten för skörd efterföljande år. De vilar i jorden och gror först när värmen kommer på våren. Exempel på detta är vitlök eller palsternacka.

Årighet

De flesta av våra vanliga grönsaker är ettåriga (även tvååriga grönsaker som går i blom och ger frö år två räknas här som ettåriga) men med i växtbiblioteket finns även en hel del perenna/fleråriga grödor som gräslök, luftlök, rankspenat och rabarber.

Övrigt

Lättodlad: Kravet för att en gröda ska kategoriseras som lättodlad är att den är direktsådd (och alltså inte kräver förodling) och att den är lätt att lyckas med. Exempel på lättodlade grödor är mangold, rödbeta, citronmeliss, bondbönor och sommarsquash (som både kan direktsås och förodlas).

Dekorativ: Dessa grödor har antingen ett dekorativt växtsätt, bladverk eller en vacker blomning.

Tål halvskugga: Vissa grödor trivs i lägen där det inte är full sol hela dagen. Som halvskugga räknas lägen där plantan får cirka 4 timmar sol per dag.

Tål minusgrader: Det finns grödor som tål ett par eller till och med många minusgrader som grönkål eller vintersallat medan vissa grödor som tomat, gurka eller pumpa direkt förstörs eller får sämre egenskaper om de utsätts för minusgrader.

Bra för pollinatörer: När man planerar sin odling kan det vara bra att ta hänsyn till och inkludera växter som gynnar våra pollinatörer. Växterna under denna kategori är särskilt bra för våra insektsvänner.cirka