En guide till Växtkortet

Växtkortets delar

I växtbiblioteket på Odla ätbart – Växtbibliotek A-Ö finns odlingsinformation om grönsaker, ätliga blommor och kryddväxter. I biblioteket finns en klickbar bild för varje gröda och klickar man på bilden kommer man till grödans ’Växtkort’. 

På växtkortet har vi samlat ihop all den information vi tycker att man behöver, för att kunna odla respektive växt. 

I rubrikraden på växtkortet finns växtens svenska namn (i bildexemplet är det svenska namnet Citronmeliss). Under det svenska namnet finns det, för vissa växter, även andra namn. Citronmeliss kallas ibland även Hjärtansfröjd, vilket framgår av kortet. Till höger om namnen finns en rullgardinsmeny som man kan använda för att navigera mellan olika växter.

Under rubrikraden är innehållet uppdelat i två spalter – till vänster en spalt med odlingsinformation och till höger en bild och en faktaruta.

Längst ner på växtkortet finns en odlingsplanering med en odlingskalender och för de växter som förodlas finns en tabell med datum då man tidigast kan starta med förodling och utplantering, för olika delar av Sverige . Odlingsplaneringen är liksom den andra informationen på kortet specifik för varje gröda. För mer information om odlingsplaneringen klicka här.

Växtkortet med odlingsinformation om respektive gröda

Odlingsinformation

Odlingsinformationen i vänsterspalten är indelad i rubrikerna Beskrivning, Odling, Skörd och ätbara delar, Lagring, Vanliga problem (sjukdomar, skadedjur), Sorttips, Samplanteringsväxter och Trivs inte med.

Här har vi samlat vår bästa kunskap men om vi i något fall saknar kunskap står det ”Info saknas”. Se t ex ovan för citronmeliis där information saknas om både samplanteringsväxter och vilka växer citronmeliss helst inte växer bredvid.

Under ’Vanliga problem’ har vi summariskt beskrivit de vanligaste problemen som kan drabba en gröda. 

Faktarutan:

Faktarutan innehåller en rad olika korta fakta om växten. Nedan följer en kort beskrivning av varje rad.

  1. Kategori: Växterna på Odla ätbart är indelade i de fyra kategorierna: Grönsaker, Ätliga blommor, Kryddväxter, Frukt och bär
  2. Vetenskapligt namn: Växtens latinska namn. Källa: Dyntaxa.se
  3. Växtfamilj: Växtfamilj som grödan tillhör
  4. Växtplats: Alla växter har indelats i antingen växtplats Friland eller Växthus/skyddat läge för att indikera vilka växter som kan odlas på just friland eller kräver tillgång till en skyddad växtplats
  5. Typ av jord: De tre viktigaste typerna av jord vid trädgårdsodling är lerjord, sandjord och mulljord. Under denna kategori specificeras vilka krav på jord växten har. En växt kan ha flera jordtyper (se ovan, citronmeliss trivs i både mull- och sandjord). Om växten trivs fint i alla jordtyper kommer ’Ler, Sand, Mull’ att synas i faktarutan
  6. Förodling/direktsådd: Vissa växter behöver förodlas för att hinna utvecklas helt i vårt klimat och vissa grödor kan sås direkt på växtplatsen. Vissa grödor kan både förodlas och sås direkt
  7. Dagar sådd-skörd: Ett spann i antal dagar som det tar i snitt, från att fröet sås till att grödan kan skördas. Exakt hur lång tid det tar från sådd till skörd beror förstås i verkliga livet både på det lokala odlingsklimatet på platsen och hur vädret har varit under odlingssäsongen
  8. Dagar sådd-utplantering: För grödor som sås med frön anges ett spann i antal dagar som det tar i snitt, från att fröet sås till att grödan kan planteras ut. Detta är inte någon exakt vetenskap. Det är eftersträvansvärt att låta plantorna komma upp och få lite storlek men de ska samtidigt inte stå inne så länge att de blir långa och gängliga innan utplantering. Kraftiga, knubbiga plantor är vad man strävar efter.
    För växter som direktsås står det ’Direktsås, förodlas ej’ i faktarutan. För vissa växter planteras lök (exempel vitlök, kepalök), knöl (exempel potatis, jordärtskocka) eller planta/rot (exempel rabarber). Då framgår detta i faktarutan istället för ett antal dagar från sådd av frö till utplantering
  9. Dagar grotid: Antal dagar från sådd till att plantan börjar gro
  10. Procent grobarhet (ca): Tyvärr är det inte så att alla frön gror efter sådd. Grobarheten kan skilja sig ganska mycket för olika växter så det är värt att kontrollera grobarheten när man räknar ut frö- och plantbehov för sin odling. Våra vanligaste grönsaker har oftast en grobarhet på mellan 60% och 75%
  11. Lägsta grotemperatur (°C): Den lägsta temperatur i vilken fröet klarar att gro
  12. Plantavstånd (cm): Avståndet mellan centrum av två plantor som planteras bredvid varandra
  13. Radavstånd (cm): Avståndet mellan mitten av två rader av plantor, som planteras bredvid varandra
  14. Sådjup (cm): Djupet under jordytan där fröet sås. De flesta växter sås på sådjup mellan 1-3 cm, men vissa fröer (som exempelvis citronmeliss) ska sås mycket grunt och andra lite djupare än 1-3 cm
  15. Höjd (cm): Växtens höjd, för de växter där denna information är relevant. Växtens höjd kan vara av intresse vid planeringen av en odling så att inte höga växter planteras så att de skuggar låga växter i onödan
  16. Tål halvskuggigt läge: Vissa grödor trivs i lägen där det inte är full sol hela dagen. Som halvskugga räknas lägen där plantan får minst 4 timmar direkt sol per dag
  17. Tål antal minusgrader (°C): Det finns grödor som tål ett par eller till och med många minusgrader som grönkål eller vintersallat medan vissa grödor som tomat, gurka eller pumpa direkt förstörs eller får sämre egenskaper om de utsätts för minusgrader. Perenner, som är härdiga i Sverige klarar minusgrader. I faktarutan står det Perenn för dessa växter
  18. Vattenbehov: Växterna kategoriseras efter att det har Litet, Mellan eller Stort vattenbehov. Denna information kan vara bra att ha då man planerar sin odling. Om man planterar växter med liknande vattenbehov nära varandra kan man underlätta vattningen
  19. Näringsbehov: Växterna kategoriseras efter att de har Lågt, Medel, Högt näringsbehov eller att de är Närande. Närande växter (som t ex baljväxter) binder kväve i jorden och tillför därmed mer näring till jorden än de gör av med
  20. Kommer igen efter skörd: En bladväxt som återkommer igen efter skörd under stora delar av säsongen. Exempel på sådana grönsaker är mangold och persilja
Odling av spritböna, rödvita spritbönor som växter på en uppbunden planta
Odling av rädisa, röda rädisor på rad i jorden
Odling av ramslök, vita ramslöksblommor i närbild