Växtföljd innebär att du byter odlingsplats för dina grönsaker år från år – helst så att det är minst fyra år innan du odlar den på samma plats igen. Detta gäller inte snabbväxande grödor som till exempel sallat och spenat. Samodling innebär att du blandar olika typer av växter – grönsaker, kryddväxter och blommor – som trivs tillsammans och odlar dem intill varandra. Samodling gynnar mikrolivet och kan ibland ge skydd mot skadedjur.
Växtföljd/växelbruk för frisk jord
Växter som inte bör odlas på samma plats år efter år är:
- Kålväxter
- Potatis
- Morötter
- Lök
- Purjolök
- Ärter och bönor
Tips – så här kan du dela in växterna i fyra grupper
För att vara säker på att växterna inte växer på samma plats oftare än vart fjärde år är det praktiskt att dela in växterna i fyra grupper och att ha minst lika många odlingsytor att växla plats mellan år från år.
Vissa sjukdomar och angrepp är bundna till växtfamiljen och vid grupperingen är det därför bra att ta hänsyn till den. Man behöver också ta hänsyn till närings- och vattenbehov. Grupperingen beror förstås också på vilka växter du vill odla.
Nedan ser du ett exempel på en fyraårig växtgruppering.
I växtbiblioteket, ’Växter A-Ö’ kan du sortera på växtfamilj, näringsbehov och vattenbehov.
Vad är samodling?
Samodling innebär att du blandar olika sorters grönsaker och blommor intill varandra i odlingen. Det gör odlingen vackrare och är bra av utrymmesskäl. Dessutom kan vissa blommor och kryddväxter skydda grönsaker mot skadedjur och insekter.
Två sätt att samodla:
- Ett sätt att samodla är att väva in blommor bland grönsakerna i odlingen eller blanda olika grönsaker på samma yta. Du kan till exempel plantera tagetes bland dina morötter eller bondbönor bland potatisen.
- En del växter har en lång utvecklingstid och tar inte så mycket plats i början. Korta kulturer kan då odlas mellan de långsamväxande växterna i början av säsongen. På samma sätt skördas vissa grönsaker relativt tidigt och ger plats för nya grönsaker. Läs merunder ‘Sommarsådd’.
Samodling – några tips
- Asiatisk bladkål, pak choi och rädisa kan odlas mellan kålplantorna innan de blir för stora. Spetskål och kålrabbi har lite kortare utvecklingstid och kan odlas i omgångar
- Samplantering av kål med timjan och dill hjälper mot kållarver
- Purjolöken kan samodlas med sallat
- Kronärtskocka och rotselleri kan samodlas med sallat
- Tagetes är en sanerande gröda är som minskar skadliga nematoder i jorden. Det är främst morötter och kepalök som drabbas. Odla därför gärna tagetes tillsammans med dessa
- Kryddtagetes kan också gärna samodlas med sallat, betor och mangold
- Ärtorna och bönorna kan samodlas med krasse, squash och/eller spenat för att hålla jorden ska vara täckt
- Bondbönor mellan rader av potatis
- Klätterbönor, sockermajs och sommarsquash passar utmärkt att odla tillsammans
Trivs/trivs inte tillsammans
Vissa växter trivs bättre eller sämre tillsammans, läs mer om vilka växter en viss gröda trivs och inte trivs med på växtkorten i ’Växter A-Ö’.
Några exempel på växter som inte bör odlas tillsammans:
- Potatis trivs inte med gurka, jordärtskocka, kålväxter, selleri, tomat, squash eller pumpa
- Bönor/ärtor trivs inte med lök eller fänkål
- Tomat bör inte odlas i närheten av potatis
Mer hjälp i Växtbiblioteket
I växtbiblioteket ’Växter A-Ö’ finns en filtreringsfunktion där du kan välja att filtrera växterna på olika kriterier. Bland annat kan du se vilka växter som ingår i de olika växtfamiljerna och vilka som har samma närings- och vattenbehov.
Information om vilka andra grödor en viss växt trivs alternativt inte trivs med finns för respektive gröda på växtkorten i ’Växter A-Ö’.
